OROAD av Stig Carlson

Denna stilige och välskrivna man upptäckte jag av en slump i mitt läsande av Stig Dagermans brev. Carlson brevväxlade ofta med Dagerman, då de båda medverkade i Sveriges syndikalistiska ungdomsförbundets tidning Storm. Carlson medarbetade i Storm från 1943 fram till årsskiftet 1944/45 då han var bosatt i sin födelseort, Falköping. Dikten är hämtad från Carlsons slutgiltiga verk Sista dikter från 1971.

Jag är oroad över tillståndet i världen som inte tycks avge några tecken på förändringar, över de maktslukandes maktfullkomlighet och de rättslösas rättslöshet; maskarna som kryper in i duvans öga och bosätter sig där för all framtid, över datorer som räknar människor som tomhylsor och som bakar fram sina fakta i den ordning vi vill ha dem

Jag är oroad över att den nödvändiga revolutionen dröjer med alla sina slitna fraser och nedsolkade paroller, att inte arbetarna tar makten från ligan som sträcker sig över hela jorden, över att dessa får bränna brödsäden medan miljontals svälter ihjäl, över att Pentagon påstår sig vilja ha en fred som de själva aldrig trott på

Jag är oroad över ungdomen i kapitalistländerna systematiskt uppfostras till konsumenter och stimuleras av gifter och droger som samhället har ensamrätt på, att regeringar-militär-polis slår ner demonstrationer och “uppror” som de själva framsatt

Jag är oroad att vi inte hinner, att kapitalismen redan konsoliderat sin apparat så hårt och fast att den nästan förefaller omöjlig att rubba, över att två generationer inte förstår varandra, över att den modebetonade ergonomin täppt till hörselgångarna hos arbetarna och ungdomen, över att det tryckta och reflekterande ordet inte hinner fram innan de moderna massmedia spolierat möjligheten för och behovet av information

Jag är oroad över utvecklingen och missnöjd med mig själv som inte orkade satsa tillräckligt hårt på en framtid som just emedan jag och så många andra tvekade nu verkar osäkrare än någonsin, över att standarden fått överta målet för en människa i gemenskap och frihet, över att vi bara stillatigande åser de skändligheter som begås runt om oss

Jag känner mig oroad och önskar att många gjorde det

#SASGate är inte mer än marknadsföring

SAS nya reklamfilm har skapat stora reaktioner på sociala medier under de senaste dygnen. I den informerar företaget om svenska traditioner, med det underliggande budskapet att svensk kultur är skapad utifrån externa kulturella företeelser.

“What is truly Scandinavian? Absolutely nothing”, inleder SAS den numera borttagna reklamvideon. Den har beskyllts av Sverigedemokraternas Richard Jomshof för att vara “nonsens och självhat” samt försvarats av diverse vänstersympatisörer på sociala medier. Hur har detta fenomen skapats och hur ska den ses utifrån ett vänsterperspektiv?

“Woke” marknadsföring har tagit en allt större del av våra liv. Den traditionella tv-tittaren finns inte längre kvar i samma uträckning som förr. Att marknadsföra sina produkter har gått från en simpel televisionskanal till utvecklade personliga konton på twitter, facebook och instagram. Det brukar sägas att marknadsföring är ett redskap för konsumenter att skapa rationella beslut. Visst har marknadsföring vissa egenskaper av gott informationsutbyte, men är det verkligen den typ av reklam som idag trycks ned i våra strupar?

Många av er minns säkerligen förrförra årets stora marknadsföringsskandal. Nike firade användandet av sin slogan “Just Do It” 30-åriga jubileum. Den amerikanske fotbollsstjärnan Colin Kaepernick deltog bland andra i reklamfilmen, som under 2016 uppmärksammats genom att “take a knee”, vilket blev en medborgarrättssymbol när Kaepernick satte sig på knä under nationalsången inför en fotbollsmatch.

Reaktionerna på reklamfilmen väntade inte med att flamma upp i raseri riktad mot Nike. Överallt på sociala medier genom #Burnyournikes började människor klippa, riva loss och till och med elda upp hela skor för att visa sitt förakt mot företaget. Men vad har då det här med den senaste SAS-hysterin att göra?

Till vänster ett inlägg under #Burnyournikes. Till höger ett inlägg under #SASGate

Samtliga förstår säkerligen att företag använder marknadsföring för att tjäna pengar, det är det ingen som undgår. Men hur företag väljer att marknadsföra sig idag, jämfört med förr har ändrats dramatiskt. Genom att lägga fokus på sociala värderingar försöker företagen knyta band till folkrörelser och vår säregna identitetsförmåga. Allt detta är en guldgruva. När just ditt företag blir ett samtalsämne i sociala medier, när det blir en hashtag, kan ingen adblocker längre ignorera det.

För Nike resulterade den mytomspunna marknadsföringen i en ökning av deras marknadsvärde med sex miljarder dollar. Företaget sålde 61 procent mer produkter sedan den kontroversiella kampanjen börjat sändas.

Den senaste SAS-filmen och #SASGate är således bara en av många marknadsföringsknep för att inte endast roffa åt sig vårt fokus, men också vårt deltagande. Men vi bör inte lura oss själva. Poängen med marknadsföring är och kommer evigt förbli ett försök att sälja in ett varumärke eller en produkt i vårt undermedvetna. Att på något sätt ge gratis reklamutrymme för ett företag, oavsett dess till synes harmlösa budskap, är att falla för kapitalets egna vinning. Agerar konservativa galaxhjärnor som förlamade marknadsföringsagenter så låt dem göra det. Det är både roligare och bättre att skratta åt deras fiktiva engagemang, än att falla till dess bottenlösa reklamkonsumtion.